Blogg

Blanc de blancs och blanc de noirs: vad är skillnaden?


Av Nolea · Publicerad

Cirka 6 min läsning.

Blanc de blancs är vitt vin gjort av gröna druvor. Blanc de noirs är vitt vin gjort av blå druvor. I Champagne handlar det oftast om chardonnay i det första fallet och pinot noir, meunier eller båda i det andra.

Det hjälper dig att läsa etiketten, men lämnar en roligare fråga öppen: vilken stil tycker du om? En blanc de blancs kan vara frisk och stram eller ha fått mer rundhet med åren. En blanc de noirs kan kännas fyllig, men också ha gott om friskhet. Använd druvvalet som en ledtråd och läs sedan beskrivningen av just flaskan.

I den här guiden

Två druvfärger. Två vita viner.

Blanc de blancs

Gröna druvor. I Champagne oftast chardonnay.

Blanc de noirs

Blå druvor. I Champagne pinot noir och/eller meunier.

Båda är vita viner. Druvvalet säger inte vilken sötma eller exakt smak vinet har.

Skillnaden mellan blanc de blancs och blanc de noirs

Orden är franska. Blanc de blancs betyder ungefär ”vitt av vita”, medan blanc de noirs betyder ”vitt av svarta”. På svenska brukar vi kalla druvorna gröna respektive blå.

På en liten skärm kan du rulla tabellen i sidled.

Så används beteckningarna för champagne.
Det du jämförBlanc de blancsBlanc de noirs
DruvorEnbart gröna druvor, vanligen chardonnay. Andra tillåtna sorter kan förekomma.Enbart blå druvor: pinot noir och/eller meunier.
Vinets färgVitt.Vitt, trots druvskalens färg.
Vanlig stilbeskrivningFriskhet, citrus och en lättare känsla.Mer fyllighet och struktur.
Sötma och årgångLäs de uppgifterna separat.Läs de uppgifterna separat.

Stilbeskrivningarna är tendenser. De första två raderna berättar däremot vad beteckningarna betyder. Systembolagets guide till champagne förklarar samma indelning.

Är blanc de blancs alltid chardonnay? Nej. I Champagne är chardonnay det vanliga, men även exempelvis petit meslier och arbane kan ingå. Comité Champagne beskriver de gröna druvorna. Vill du veta om flaskan är gjord enbart på chardonnay behöver du kontrollera druvuppgiften.

Hur blir blå druvor vitt vin?

Hos pinot noir och meunier är fruktköttet och musten ljusa. Färgen finns i skalen. Genom varsam pressning och så lite kontakt som möjligt mellan must och skal kan producenten göra ett vitt vin. Det är alltså ingen motsägelse att ett ljust glas champagne kommer från blå druvor. Så beskriver Comité Champagne pressningen.

Blanc de noirs är därför inte ett annat namn för roséchampagne. Och det behöver inte vara enbart pinot noir: meunier kan användas ensam eller tillsammans med pinot noir.

Vad kan du vänta dig av smaken?

Om du tycker om frisk champagne med citrus i doften kan blanc de blancs vara ett bra ställe att börja leta. Med mer mognad kan samma kategori få nötiga, brödiga och krämigare drag. Det finns gott om utrymme mellan en ung, stram flaska och ett mer utvecklat vin.

Blanc de noirs beskrivs ofta som fylligare. Här betyder fyllighet hur mycket vinet känns i munnen, snarare än hur kraftigt det doftar. Du kan leta efter fruktiga toner och en bredare känsla, men vänta inte på en viss arom bara för att druvnamnet står på etiketten.

Comité Champagnes beskrivningar av blanc de blancs och blanc de noirs ger sådana hållpunkter. De är användbara när du väljer. I glaset får den enskilda flaskan visa vad den har.

Lagringen spelar också in. Under tiden med jästfällningen utvecklas vinets aromer och karaktär. Brödiga toner hör därför hemma i båda kategorierna. Läs gärna producentens uppgift om lagring när två flaskor verkar skilja sig mycket. Comité Champagne förklarar vad som händer under lagringen.

Läs tre olika uppgifter på etiketten

En flaska kan samtidigt vara blanc de blancs, brut och årgångschampagne. Orden svarar på olika frågor:

  • Blanc de blancs eller blanc de noirs: vilka slags druvor det vita vinet har gjorts av.
  • Brut, extra brut eller en annan sötmabeteckning: vilken sockerhaltskategori det färdiga vinet tillhör.
  • Vintage eller millésimé: att champagnen kommer från ett och samma skördeår. Non-vintage betyder att den inte är årgångsbetecknad.

Blanc de blancs betyder alltså inte automatiskt torrast. För den frågan behöver du sötmabeteckningen. Dosage är ett steg i tillverkningen där producenten kan justera sötman; Comité Champagne beskriver hur det går till. Vår guide till brut, extra brut och extra dry hjälper dig att jämföra skalan.

Champagne anger vinets ursprung. Druvvalet är en annan uppgift på etiketten. Vill du jämföra olika sorters bubbel finns guiden till champagne, cava och prosecco.

Läs etiketten i tre delar

Druvor
Blanc de blancs eller blanc de noirs.
Sötma
Till exempel brut eller extra brut.
Årgång
En separat uppgift om skördeåret.

Välj två flaskor att jämföra

Vill du utforska skillnaden, välj en blanc de blancs och en blanc de noirs. Försök hålla några andra saker ungefär lika. Då blir det lättare att förstå vad du faktiskt har jämfört.

  • Liknande sötma. Börja gärna med två brut. Om sockerhalten finns angiven, jämför den också; samma beteckning ger utrymme för variation.
  • Liknande mognad. En ung flaska och ett länge lagrat vin kan skilja sig mycket av andra skäl än druvorna.
  • En budget som känns rimlig. Välj gärna inom ungefär samma prisläge. Priset gör inte vinerna likvärdiga, men det är praktiskt om du sedan vill välja en favorit att köpa igen.
  • Tydliga uppgifter. Läs etikett eller produktblad och skriv ned druvor, sötma och det som står om lagring. Skriv ”okänt” där uppgiften saknas.

Två flaskor från samma producent kan vara intressanta, men de behöver inte vara gjorda på samma sätt. Se jämförelsen som ett sätt att lära känna de två vinerna. Det räcker långt.

En liten provning utan rätta svar

Ställ glasen bredvid varandra och kalla dem A och B. Använd samma sorts glas och servera vinerna vid ungefär samma temperatur. Små smakprov räcker; ha vatten och gärna spottkopp nära. Mer om glas och temperatur finns i vår serveringsguide för champagne.

Dofta och smaka innan du läser producenternas smakbeskrivningar. Anteckna för varje glas:

  1. Friskhet: känns vinet piggt och syrligt, mjukare eller någonstans däremellan?
  2. Fyllighet: känns det lätt i munnen eller tar det mer plats?
  3. Doft: välj ett eller två egna ord. Äpple, citrus eller rostat bröd duger fint om det är vad du hittar.
  4. Ditt val: vilket vill du smaka igen, och vad tyckte du om i det?

Ta sedan fram etiketterna. Stämde intrycken med vad du väntade dig? Om blanc de blancs kändes fylligare än blanc de noirs behöver du inte rätta din anteckning. Titta på lagring och övriga uppgifter och fundera på vad mer som kan ha påverkat.

Skriv gärna ”jag gillade friskheten i A” i stället för att försöka slå fast vilken kategori som är bäst. Det ger dig något konkret att fråga efter nästa gång. Vill du spara jämförelsen finns vårt vinprovningsprotokoll.