Champagne och mousserande vin

Crémant: regionerna, druvorna och skillnaden mot champagne


Publicerad

Cirka 6 min läsning.

Crémant är mousserande vin gjort med den traditionella metoden, där en andra jäsning i flaskan skapar bubblorna. Namnet följs av ett ursprung: exempelvis Crémant d’Alsace, Crémant de Bourgogne eller Crémant de Loire. De görs med samma grundmetod, men druvorna och vinerna skiljer sig åt.

Om du brukar välja champagne kan crémant vara ett roligt område att upptäcka. Här finns både friska, fruktiga viner och flaskor som fått mer brödiga toner av tid i källaren. Börja gärna med regionen och druvorna, och titta sedan på sötma och lagring.

I den här guiden
Tre flaskor mousserande vin och ett glas med ljust gyllene bubbel på en träbänk.

Vad är crémant?

I Frankrike finns åtta crémantappellationer: Alsace, Bourgogne, Loire, Bordeaux, Jura, Limoux, Die och Savoie. En appellation är ett avgränsat ursprung med regler för bland annat druvor och tillverkning. Crémant görs också i Luxemburg; namnet är alltså inte enbart franskt.

Först gör producenten ett stilla vin. När det tappas på flaska tillsätts socker och jäst för en andra jäsning. Flaskan är stängd, så koldioxiden som bildas blir kvar i vinet. Efter jäsningen får vinet vila med jästfällningen, som senare avlägsnas genom degorgering. Till sist försluts flaskan med kork och metallgrimma.

Crémant kan vara vitt eller rosé. Det är inte namnet på en druva, och ordet talar inte heller om hur sött vinet är.

Alsace, Bourgogne och Loire i jämförelse

De här tre ursprungen är en bra början när du vill lära känna crémant. Tabellen visar några viktiga druvor och vad som kan vara värt att undersöka på flaskan. Den är ingen fullständig lista över tillåtna druvsorter.

Tre ursprung och vad du kan leta efter
UrsprungDruvor att känna tillTitta närmare på
Crémant d’AlsacePinot blanc har en viktig roll. Även exempelvis riesling, pinot gris, chardonnay och pinot noir används.Är det en enda druva eller en blandning? Rosé görs enbart av pinot noir.
Crémant de BourgogneChardonnay och pinot noir är centrala. Bland annat aligoté och gamay kan också ingå.Druvblandningen och tiden på jästfällningen, särskilt om du söker en mer brödig stil.
Crémant de LoireChenin blanc och cabernet franc är viktiga. Bland annat chardonnay och pinot noir förekommer också.Hur stor del som är chenin blanc och vilka andra druvor producenten har blandat in.

Alsace: pinot blanc, riesling och rosé av pinot noir

Pinot blanc är en av utgångspunkterna för vit crémant från Alsace. Riesling kan bidra med livlig frukt och friskhet, medan pinot gris kan ge mer fyllighet. Det finns både viner av en enda druvsort och blandningar. En crémant med mycket riesling och en med chardonnay behöver därför inte likna varandra särskilt mycket, trots att båda kommer från Alsace.

Regionens rosécrémant är enklare att reda ut: den görs av pinot noir. Samma druva kan också användas till vitt mousserande vin, en blanc de noirs. Druvans mörka skal gör alltså inte automatiskt vinet rosa.

Bourgogne: välbekanta druvor i många olika blandningar

I Bourgogne möter du chardonnay och pinot noir, två druvor som också är viktiga i Champagne. Men en Crémant de Bourgogne kan innehålla fler sorter, och druvorna kommer från andra växtplatser. Det räcker därför inte att känna igen druvnamnen för att veta hur nära champagne vinet kommer att kännas.

Här finns vita crémant med drag av citrus, äpple och blommor, men också viner med mer utvecklade, rostade toner. En blanc de noirs kan dra åt röda bär. Leta efter beskrivningen av det enskilda vinet och hur länge det har lagrats, snarare än att förvänta dig samma stil av alla flaskor från regionen.

Loire: en chans att lära känna chenin blanc med bubblor

Crémant de Loire görs i ett område som omfattar delar av Anjou, Saumur, Touraine och Cheverny. Chenin blanc har en framträdande roll bland de gröna druvorna och cabernet franc bland de blå. Även här kan producenten arbeta med flera sorter i samma vin.

I de vita vinerna kan du hitta toner av ljus frukt och blommor, ibland också mandel eller hasselnöt. Om du tycker om stilla chenin blanc är en crémant där druvan dominerar en naturlig fortsättning. Läs druvuppgifterna först: Loire på etiketten betyder inte att flaskan innehåller enbart chenin blanc.

Vad skiljer crémant från champagne?

Den tydligaste skillnaden är ursprunget. Champagne kommer från Champagne, medan crémant har andra ursprungsbeteckningar. Båda får sina bubblor genom en andra jäsning i flaskan, men har olika regler och delvis olika druvor. Champagne bygger framför allt på chardonnay, pinot noir och meunier.

Lagringen är en annan skillnad som ofta förenklas. För fransk crémant är grundregeln minst nio månader på jästfällningen och minst tolv månader från tappningen för den andra jäsningen till försäljning. För champagne utan årgång är minimitiden före försäljning femton månader; för årgångschampagne är den tre år.

Nio månader på jästfällningen och tolv månader före försäljning är alltså två olika tidsmått. De betyder inte att vinet jäser under hela perioden. Producenter kan dessutom lagra längre än minimikraven. En crémant kan därför ha tillbringat mer tid på jästfällningen än en viss champagne.

Tid med jästfällningen kan bidra till brödiga och rostade aromer. Men det blir missvisande att säga att all champagne är brödig och all crémant är fruktig. För en jämförelse med fler sorters bubbel finns vår guide till champagne, cava och prosecco.

Läs en crémantetikett, steg för steg

Tänk dig en etikett med orden Crémant d’Alsace · Blanc de blancs · Brut. Det är ett exempel på hur uppgifterna kan kombineras, inte namnet på en särskild flaska.

Crémant d’Alsace
Vinet kommer från Alsace och följer appellationens regler för crémant. Druvsorten återstår att ta reda på.
Blanc de blancs
Det vita vinet är gjort av gröna druvor. I Alsace kan det till exempel vara pinot blanc. Orden betyder inte automatiskt hundra procent chardonnay.
Brut
Det här är uppgiften om sötma. Brut hör till de torra stilarna, men behöver inte vara helt utan socker.

Nu vet du ursprunget, att blå druvor inte ingår och ungefär vilken sötma det handlar om. För att komma närmare smaken behöver du också druvblandningen och uppgifter om lagringen. De kan finnas på baksidesetiketten eller hos producenten.

Vill du jämföra sockerhalterna finns tabellen över brut, extra brut och extra dry. Skillnaden mellan blanc de blancs och blanc de noirs går vi igenom mer utförligt i en egen guide.

När du väljer mellan två flaskor

Börja med vad du är nyfiken på. Har du mest druckit bubbel av chardonnay och pinot noir kan en Crémant de Loire med mycket chenin blanc vara ett sätt att prova något annat. Vill du undersöka vad lagringen gör med smaken kan du i stället leta efter två viner med liknande druvblandning, men olika lång tid på jästfällningen.

Jämför gärna samma sötmabeteckning och använd likadana glas med små smakprov. Skriv ner både druvorna och den lagringsuppgift du faktiskt hittar. Om lagringsuppgiften saknas får du lämna den frågan öppen. Dofta, smaka och anteckna vilket vin du vill återvända till och vad du tyckte om i det.