Cirka 5 min läsning.
På en flaska Krug Grande Cuvée står ett nummer, till exempel 173ème Édition. Det är utgåvans nummer, inte en årgång. Vinet blandas av flera skördars viner, och varje utgåva får sin egen sammansättning. Därför kan två flaskor Grande Cuvée höra ihop till namnet men ändå ha olika bakgrund.
För att förstå flaskan behöver du skilja på tre saker: vilken utgåva det är, vilka år som ingår i blandningen och hur länge själva flaskan har legat i källaren. Krug gör det ovanligt lätt att komma åt uppgifterna, när man väl vet var man ska leta.
I den här artikeln
Joseph Krugs idé: fler skördar att arbeta med
Joseph Krug grundade huset i Reims 1843. Han ville kunna göra den champagne han föreställde sig även när ett enskilt års väder inte gav honom allt han behövde. Lösningen byggde på att spara vin från tidigare skördar och använda det tillsammans med den nya skördens viner. År 1848 skrev han ner sina tankar i en körsbärsröd anteckningsbok, som huset har bevarat.
Grande Cuvée bygger fortfarande på den idén. De sparade vinerna kallas reservviner. De är ingredienser i en kommande blandning, inte äldre färdig champagne som hälls över från andra flaskor. Ett vin från en tidigare skörd kan bidra med något som saknas i årets viner.
Så byggs en ny Grande Cuvée
Arbetet börjar med att hålla isär vinerna. Hos Krug vinifieras skörden från olika vingårdslotter separat. Den första jäsningen sker i små, använda ekfat; huset använder dem för vinernas utveckling snarare än för att ge en tydlig smak av nytt trä. Vinerna hålls sedan åtskilda så att deras egenskaper kan bedömas innan blandningen bestäms.
Källarmästaren Julie Cavil och husets provningskommitté arbetar med både den senaste skörden och reservvinerna. Under månaderna efter skörden provar de vinerna blint och antecknar hur de utvecklas. Blandningen kommer alltså efter ett långt urval, där ett enskilt vin fortfarande går att följa tillbaka till sitt ursprung.
Det förklarar också varför en utgåva kan innehålla över hundra olika viner men betydligt färre skördeår. Flera viner kan komma från samma år, från olika lotter och druvsorter. Pinot noir, chardonnay och meunier ingår i Grande Cuvée, men proportionerna ändras mellan utgåvorna.
172, 173 och 174: tre utgåvor att jämföra
Tabellen visar hur sammansättningen förändras. Med basår menas här den yngsta skörden, som blandningen byggs kring. Det är inte en årgångsbeteckning för hela vinet.
| Uppgift | 172ème | 173ème | 174ème |
|---|---|---|---|
| Basår, yngsta skörd | 2016 | 2017 | 2018 |
| Antal viner | 146 | 150 | 143 |
| Antal skördeår | 11 | 13 | 10 |
| Äldsta vinets skördeår | 1998 | 2001 | 2001 |
| Andel reservvin | 42 % | 31 % | 36 % |
Ta 174ème Édition som exempel. De 143 vinerna kommer från tio skördeår, med 2018 som yngsta och 2001 som äldsta. Reservvinerna utgör 36 procent av blandningen. Det betyder inte att alla åren mellan 2001 och 2018 ingår, eller att lika mycket vin kommer från varje år.
Inte heller är mängden reservvin ett betyg. Av de här tre utgåvorna har 172 störst andel, men siffran säger inget om vilken du kommer att tycka bäst om. Den beskriver hur blandningen är uppbyggd. Vill du jämföra i glaset är det mer givande att anteckna vad du själv känner i doft, syra, fyllighet och eftersmak än att låta procenttalet bestämma förväntningarna.
Grande Cuvée och Krug Vintage
Krug gör också årgångschampagne under namnet Krug Vintage. Där kommer vinerna från en och samma skörd. Det kan fortfarande vara en blandning av olika druvor och vingårdslotter. Skillnaden mot Grande Cuvée ligger i vilka skördeår som används, inte i att det ena är blandat och det andra oblandat.
En flaska Krug Vintage 2013 och en Grande Cuvée som innehåller vin från 2013 berättar därför två olika saker. På Vintage-flaskan gäller året hela blandningen. I Grande Cuvée kan samma år vara ett av flera. Dom Pérignon är ett annat exempel på årgångschampagne, medan Bollinger Special Cuvée använder reservviner för att bygga sin blandning.
Läs Krug iD: ett exempel med tre olika tidsuppgifter
På baksidan av flaskan finns Krug iD, en sexsiffrig kod som du kan skriva in på Krugs sida för flaskinformation. Där får du bland annat veta mer om blandningen och tiden i källaren. Koden infördes 2011. På äldre flaskor kan den därför saknas; även utgåvenumret på framsidan är ett senare tillskott, från 2016.
Koden 424045 visar hur uppgifterna hänger ihop. Den leder till Grande Cuvée 173ème Édition, med 2017 som yngsta skördeår och 2001 som äldsta. Krug anger omkring sju år i husets källare för flaskan och att den fick sin kork hösten 2024.
Det är tre olika tidsuppgifter: druvornas skördeår, flaskans tid i källaren och när korken sattes i. Ett reservvin från 2001 gör alltså inte hela flaskan till en årgång 2001. Det betyder inte heller att den färdiga blandningen har legat på flaska sedan dess. Uppgiften om korken gäller det här Krug iD-numret och säger inte när andra flaskor av utgåva 173 fick sin kork.
Krug anger minst sju års vila i källaren för Grande Cuvée efter att blandningen har gjorts. Tiden som ett äldre reservvin har lagrats före blandningen är en annan del av arbetet. Håll isär dem när du jämför en uppgift om vinets ålder med en uppgift om flasklagring.
Spara mer än namnet inför provningen
Fotografera gärna både fram- och baksidan innan flaskan öppnas. Skriv utgåvans nummer och Krug iD-numret i dina anteckningar. Om du senare möter en annan Grande Cuvée kan du då ta reda på om det är samma blandning eller en ny utgåva.
Vid serveringen rekommenderar Krug 9–12 °C. Vill du jämföra två utgåvor, använd likadana glas och börja vid samma temperatur. Här finns fler råd om temperatur för champagne. Lämna sedan lite plats i anteckningarna för hur vinet förändras i glaset, bredvid flaskans nummer och datum.