Producent

Veuve Clicquot: historien och vinerna


Uppdaterad

Cirka 4 min läsning.

När François Clicquot dog 1805 tog hans 27-åriga änka Barbe-Nicole över familjens vinföretag. Det är hon som finns kvar i namnet: veuve betyder änka på franska. Hennes beslut kom att påverka både företagets affärer och arbetet nere i champagnekällarna.

I dag möter de flesta Veuve Clicquot genom Yellow Label, champagnen med den gula etiketten. Men huset gör också årgångsviner och prestigecuvéen La Grande Dame. Pinot noir har en viktig roll i alla tre, även om blandningarna skiljer sig åt.

I den här guiden

Madame Clicquot och flaskorna till Ryssland

År 1814 skickade Madame Clicquot 10 550 flaskor till Sankt Petersburg. Det var champagne från skörden 1811, den så kallade kometårgången. Avsikten var att vara på plats när den ryska blockaden mot franska varor hävdes. Ryssland blev en viktig marknad för hennes vin.

Det fanns samtidigt ett praktiskt problem i produktionen. Den andra jäsningen, som sker i flaskan, gav champagne dess bubblor men lämnade också kvar jästfällning. Den måste samlas ihop och avlägsnas om vinet skulle bli klart.

Arbetet med att få vinet klart

År 1816 utvecklades remuagebordet hos Veuve Clicquot. Flaskorna kunde placeras med halsen nedåt, vridas och gradvis vinklas så att fällningen samlades vid förslutningen. Det är principen bakom de lutande träställ som fortfarande förknippas med champagnekällare.

Själva vridningen kallas remuage. När fällningen sedan tas ut heter det degorgering. Det är två skilda moment, och bubblorna finns redan i vinet när arbetet börjar. I modern produktion kan remuagen också skötas maskinellt.

Fällningen ska samlas i flaskhalsen

Vinflaskor med halsarna nedåt i ett lutande remuageställ av trä.
Remuage
Flaskorna vrids och vinklas så att fällningen samlas i halsen.
Degorgering
Därefter avlägsnas fällningen.
Illustrationen visar ett traditionellt remuageställ. Bubblorna har redan bildats före detta moment.

År 1818 började Madame Clicquot göra roséchampagne genom att blanda in rött vin från Bouzy. Den metoden används fortfarande i Champagne. Den gula etiketten kom däremot senare: varumärket registrerades 1877.

Yellow Label: husets återkommande stil

Yellow Label Brut är en champagne utan årgång på etiketten. Den blandas av viner från flera skördar. Äldre viner som sparats för blandningen, så kallade reservviner, hjälper vinmakaren att hålla en igenkännbar stil även när vädret skiljer sig mellan åren.

Den publicerade blandningen består av 50 procent pinot noir, 30 procent chardonnay och 20 procent meunier. Upp till 45 procent av blandningen kan vara reservviner från tidigare skördar.

I husets egen smakbeskrivning återkommer päron, äpple och persika tillsammans med brioche och torkad frukt. Det ger några hållpunkter om du vill prova vinet mer uppmärksamt. Börja med att känna efter hur frukten och de brödiga tonerna förhåller sig till varandra, och hur fylligt vinet känns i munnen.

Vintage och La Grande Dame: två årgångsviner

Vintage Brut 2015 kommer från en enda skörd. Precis som i den publicerade Yellow Label-blandningen är druvfördelningen 50 procent pinot noir, 30 procent chardonnay och 20 procent meunier. Här har dessutom tio procent av vinerna i blandningen vinifierats och lagrats på stora ekfat.

Fatlagringen sker före blandningen och den andra jäsningen i flaska. De fatlagrade vinerna bidrar med en annan karaktär än de som enbart har legat på tank. I beskrivningen av årgång 2015 lyfter huset fram citrus, rostade toner och nötter.

La Grande Dame lanserades 1972 som en hyllning till Madame Clicquot. I årgång 2018 består blandningen av 90 procent pinot noir och 10 procent chardonnay. Det är alltså en betydligt större andel pinot noir än i de två andra vinerna här.

Ändå är La Grande Dame 2018 en vit champagne. Blå druvor kan ge vitt vin när skalen inte får färga musten. Husets beskrivning av den här årgången tar upp citron, lime, vita frukter och blommor. Den höga andelen pinot noir betyder därför inte att man ska leta efter smaken av ett rött vin. Mer om druvorna finns i vår guide till blanc de blancs och blanc de noirs.

Vilken flaska ska man börja med?

Yellow Label är en naturlig början om du vill lära känna den stil huset återkommer till. Vintage är intressant om du vill följa en särskild skörd. La Grande Dame ger ytterligare ett perspektiv på urvalet av viner och pinot noirs roll i blandningen. Siffrorna ovan gäller de namngivna årgångarna, så läs etiketten när du jämför flaskor.

Har du en flaska Yellow Label hemma kan du prova den bredvid en annan champagne utan årgång och med liknande sötma. Häll upp lite av varje i likadana glas. Börja med frukten och de brödiga tonerna, och känn sedan efter hur vinerna skiljer sig i fyllighet. Låt gärna glasen stå en stund och prova igen medan ni fortfarande har båda framför er.

Läs vidare hos producenten