Cirka 4 min läsning.
Pinot noir är en blå druva som ofta ger röda viner med frisk syra, ganska lite strävhet och doft av körsbär, hallon eller jordgubbar. Vinerna kan ändå skilja sig mycket åt. Ett vin kan vara lätt och örtigt, ett annat fylligare med mörkare frukt och tydliga fattoner.
Druvan har länge haft sin hemvist i Bourgogne. I Tyskland möter du den ofta under namnet spätburgunder, och den har också fått stor betydelse i Oregon och Nya Zeeland. För att förstå skillnaderna behöver vi titta närmare på växtplatsen, arbetet i källaren och vinets ålder.
I den här artikeln

Vad brukar pinot noir smaka?
Röda bär är en bra början när du doftar på en ung pinot noir. Körsbär och hallon kan samsas med kryddor, blommor eller örter. Vinet är ofta relativt ljust, med lätt till medelfyllig kropp. Strävheten kommer från tanniner och känns som en torrhet mot tandköttet; den friska syran får snarare munnen att vattnas. Om orden flyter ihop finns fler förklaringar i vinordlistan.
Det finns också pinot noir med mer kraft och tydligare tanniner. En ljus färg säger därför inte att vinet måste vara tunt eller smaklöst. Även Barolo, som görs på nebbiolo, kan vara ljust i glaset och samtidigt tydligt strävt. Och ett vin som doftar mogna jordgubbar behöver inte vara sött: fruktaromen och sötman är olika saker.
Pinot noir används även till champagne. Där kan den blå druvan ge ett ljust vin när juicen skiljs från skalen utan att färg dras ut. Den skillnaden går vi igenom i guiden till blanc de blancs och blanc de noirs. Här håller vi oss till de röda vinerna.
Fyra ursprung att känna igen
Ursprunget ger ledtrådar, men landet ensamt berättar för lite. Bourgogne rymmer många växtplatser, och en pinot noir från Marlborough behöver inte likna en från Central Otago. Tabellen visar namn att känna igen och drag du kan möta, inte ett facit för varje flaska.
| Ursprung | Namn på etiketten | Vad kan skilja vinerna åt? |
|---|---|---|
| Bourgogne, Frankrike | Bourgogne eller ett mer precist ursprung, som Gevrey-Chambertin eller Pommard. Druvnamnet kan saknas. | Från lättare, bäriga viner till mer koncentrerade och sträva. Växtplats, producent och årgång spelar stor roll. |
| Tyskland | Spätburgunder eller pinot noir. Baden, Pfalz och Ahr är exempel på odlingsområden. | Både mjukare, fruktiga viner och fylligare, fatpräglade varianter. Spätburgunder är druvans namn, inte en särskild smakstil. |
| Oregon, USA | Pinot noir, ofta med Willamette Valley som ursprung. | Röd eller mörkare frukt, ofta med friskhet och kryddighet. Vingårdens läge och årets väder ger variation även inom dalen. |
| Nya Zeeland | Pinot noir och exempelvis Marlborough, Central Otago eller Wairarapa. | Marlborough kan ge friska aromer av röda bär. I varmare delar av Central Otago, som Bannockburn, finns ofta fylligare viner med mörkare frukt och tydligare tanniner. |
Gibbston, som också ligger i Central Otago, förknippas ofta med hallon, jordgubbar och örter.
Vad gör klimatet och vinmakningen?
Pinot noir har tunt skal, mognar tidigt och är känslig för bland annat röta och frost. Den behöver en växtplats där druvorna hinner mogna utan att friskheten går förlorad. Svalka kan komma från breddgrad, höjd eller närhet till havet; ett lands genomsnittstemperatur säger därför inte särskilt mycket om en enskild vingård.
När druvor mognar stiger sockerhalten och syran sjunker. Ett varmare år kan därför ge ett annat uttryck än ett svalare på samma plats. Men skördetidpunkten är också ett val. Odlaren kan vilja behålla en friskare frukt eller vänta på större mognad, så årgången och producenten behöver läsas tillsammans.
I källaren påverkar kontakten med druvskalen hur mycket färg och tanniner som kommer med i vinet. Fatlagring kan sedan ge ytterligare aromer, exempelvis vanilj, kryddor och rökighet. Hur tydligt det märks beror bland annat på om faten är nya eller har använts tidigare. En fatlagrad pinot noir behöver alltså inte smaka kraftigt av ek.
Med tid på flaska kan frukten förändras och få sällskap av toner som påminner om svamp och skogsbotten. Det är en annan utveckling än att vinet bara får mer fatkaraktär. Alla flaskor är inte gjorda för lång lagring; många pinot noir är tilltalande redan unga.
Hitta en stil du vill prova igen
Utgå gärna från vad du uppskattade i ett tidigare vin. Var det den friska körsbärsfrukten, den mjuka känslan eller de mer utvecklade dofterna? Med den beskrivningen blir det lättare att fråga efter ett nytt vin än med önskemålet ”en bra pinot noir”.
Läs sedan ursprung, producent och årgång, och komplettera med uppgifter om fyllighet, strävhet och fat. Om du vill jämföra två flaskor kan du hålla ålder och prisklass ungefär lika och välja olika ursprung. Du får två exempel att lära känna, men skillnaden går inte att tillskriva klimatet ensamt när producenterna också är olika.
För en bredare jämförelse finns vårt upplägg med pinot noir, barbera, syrah och cabernet sauvignon. Spara gärna en bild av etiketten tillsammans med några egna ord. Skriv även producentens namn och årgången, så att du kan hitta tillbaka till just det vin du tyckte om.