Blogg

Vinordlista: orden som hjälper dig att prova vin

83 uppslagsord · Fakta kontrollerade

Strävt, mineraliskt, fylligt. Det går fort att samla på sig vinord och lite långsammare att förstå vad de betyder i glaset. Den här vinordlistan hjälper dig att koppla orden till sådant du kan se, dofta och känna.

Slå upp ett ord när du behöver det, eller börja med smak och struktur. Du hittar både vanliga uttryck och mer tekniska termer om vinmakning och champagne. Förklaringarna är skrivna för vinprovning, så tyngdpunkten ligger på hur orden används och vad som lätt blandas ihop.

Du behöver inte lära dig allt före en provning. Det går bra att säga ”jag känner något fruktigt men vet inte vad”. En egen observation är en bättre början än ett snyggt ord som inte betyder något för dig.

Alla 83 uppslagsord i bokstavsordning

Smak och struktur: vad känner du i munnen?

Börja gärna här. De här orden hjälper dig att skilja vinets olika egenskaper åt, även när dofterna är svåra att sätta namn på.

Syra och fruktsyra

Den syrliga känslan som ger vinet friskhet och får saliven att rinna till. Fruktsyra används ofta som ett samlingsord i vinbeskrivningar. Ett vin kan ha tydlig syra och samtidigt vara sött. Smaka därför efter båda sakerna var för sig.

Friskt

Ett vin med tydlig, uppiggande syra beskrivs ofta som friskt. Tänk på hur det vattnas i munnen. Ordet säger något om smaken, inte vinets ålder.

Tanniner

Ämnen som bland annat finns i druvans skal, kärnor och stjälkar och som kan ge vin strävhet. Även ek kan bidra. Du känner framför allt effekten som en torr, kärv känsla mot tandköttet. Tanniner är alltså något annat än den syra som får munnen att vattnas.

Strävhet

Den uttorkande känslan som tanniner ger. Tänk på känslan efter starkt svart te: tungan glider mindre lätt mot tandköttet. Strävhet beskriver en känselupplevelse. Beska är en smak, även om båda kan märkas i samma vin.

Beska och bitterhet

En grundsmak som du kan känna igen från exempelvis grapefruktens vita hinna. Beska kan dröja kvar efteråt. Strävhet känns däremot uttorkande mot munnen. Om du är osäker, skriv båda observationerna var för sig och jämför med nästa glas.

Sötma

Hur sött vinet smakar. Druvans socker kan bli kvar efter jäsningen, och i vissa vinstilar justeras sötman senare. Doften räcker inte för att avgöra saken: ett vin som påminner om mogen persika kan ändå smaka torrt.

Torrt

Ett vin som smakar lite eller inte alls sött. Torrt betyder inte att tanninerna torkar ut munnen. Därför kan både ett mjukt vitt vin och ett mycket strävt rött beskrivas som torra. De har låg upplevd sötma gemensamt, men kan kännas helt olika.

Halvtorrt och restsötma

Halvtorrt används om vin med märkbar men måttlig sötma. Restsötma beskriver att en del sötma finns kvar i upplevelsen. Båda orden blir tydligare bredvid en jämförelse: ”lite sötare än det första vinet, men fortfarande friskt”.

Restsocker

Socker som finns kvar i vinet efter jäsningen. Sockerhalt kan anges i gram per liter eller gram per 100 milliliter. För att jämföra uppgifterna behöver du samma enhet: 0,8 g per 100 ml motsvarar 8 g per liter. Syran påverkar hur sötman upplevs.

Fruktigt

En beskrivning av aromer som påminner om frukt och bär. Fruktigt säger inte hur mycket socker vinet innehåller. När någon vill ha ett fruktigt vin är det därför hjälpsamt att också fråga om vinet ska smaka torrt eller sött.

Fyllighet och kropp

Hur lätt eller tungt vinet känns i munnen. Ett lätt vin kan kännas tunt och smidigt, medan ett fylligt tar mer plats. Det är inte samma sak som stark doft, hög strävhet eller kvalitet. Fråga dig: hur mycket tyngd har själva vätskan?

Alkohol och alkoholvärme

Alkohol kan bidra till fyllighet och ge en varm känsla i munnen eller svalget. Värmen kan ibland dominera ett vin. Skilj den från syra och strävhet i din anteckning: ”varmt avslut” berättar mer än att bara skriva ”starkt”.

Balans

Hur vinets delar fungerar tillsammans. Syra, sötma, tanniner, alkohol och aromer kan vara tydliga utan att någon del stör helheten. Balans betyder inte att allt finns i lika stor mängd. Ett friskt vitt och ett kraftigt rött kan båda kännas balanserade.

Struktur

Vinets uppbyggnad av bland annat syra, tanniner, alkohol och kropp. ”Tydlig syra och fasta tanniner” förklarar strukturen bättre än enbart omdömet ”bra struktur”.

Intensitet

Hur tydligt något märks. Skriv vilken del du menar: doftintensitet, smakintensitet eller färgintensitet. Ett vin kan dofta kraftigt och ändå kännas lätt i munnen.

Eftersmak och längd

Det som dröjer kvar efter att du spottat eller svalt. Försök urskilja vad som finns kvar: frukt, krydda, beska eller alkoholvärme. En lång eftersmak är inte automatiskt behaglig. Skriv hellre ”körsbärstonen stannar kvar” än att bara räkna sekunder.

Komplexitet

Att vinet visar flera urskiljbara nyanser, kanske både frukt, kryddor och drag av mognad. Ett vin behöver inte ha maximal doftstyrka för att vara komplext. Och en lång lista med påhittade aromer gör inte beskrivningen bättre. Två tydliga observationer räcker längre.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

Doft och aromer: sätt ord på det du känner igen

Frukt, blommor och kryddor i en vinbeskrivning är oftast doftliknelser. De betyder inte att någon har lagt de ingredienserna i vinet.

Arom

Ett doftintryck, till exempel äpple, ros eller svartpeppar. Aromerna märks både när du doftar på glaset och när vinet är i munnen. Börja med en bred beskrivning, som frukt, om du inte hittar ett mer exakt ord.

Bouquet

Vinets samlade doft, ofta med tonvikt på de aromer som utvecklas under mognad. I vardagligt vinspråk används bouquet och doft ibland som synonymer.

Retronasal doft

Aromer som når näsan från munnen via svalget. Det är därför mycket av det vi kallar smak egentligen hör ihop med luktsinnet. Ett vin kan till exempel påminna om hallon i munnen utan att hallon är en grundsmak.

Primära aromer

Aromer förknippade med druvan och alkoholjäsningen, ofta frukt, bär, blommor eller örter. Ordet primär är en indelning efter ursprung, inte ett betyg. I en enkel anteckning kan du hoppa över kategorin och skriva ”päron och citrus”.

Sekundära aromer

I vanlig provningsterminologi: aromer från arbete med vinet efter alkoholjäsningen, exempelvis ek, malolaktisk omvandling eller kontakt med jästfällning. Vanilj och smör kan vara ledtrådar. Indelningen är ett stöd för att resonera om doften, inte ett säkert bevis på en viss tillverkningsmetod.

Tertiära aromer

Aromer som utvecklas när vinet mognar, exempelvis torkad frukt, nötter eller skogslika toner. Hur de visar sig varierar med vinet och lagringen. Mognad innebär att doften förändras; den garanterar inte att du kommer att tycka bättre om vinet.

Bärigt

Aromer som påminner om bär. Hallon, jordgubbar och svarta vinbär ger olika bilder, men du kan stanna vid ”röda bär” om det är vad du känner.

Blommigt

Doft av exempelvis ros eller apelsinblomma. Den kan vara diskret eller tydligt parfymerad. Skriv gärna ”lätt blommigt” eller ”kraftig rosdoft” om det hjälper dig att minnas skillnaden.

Kryddigt

Aromer som påminner om kryddor, som peppar eller vanilj. Precisera gärna vilken krydda du menar. Ordet beskriver doften, inte hetta som i stark mat.

Örtigt och grönt

Aromer som för tankarna till örter, blad eller gröna växtdelar. ”Torkade örter” och ”grön paprika” beskriver olika intryck. Sådana toner behöver inte vara fel. Skriv det du känner och bedöm sedan om det passar ihop med resten av vinet.

Mineralitet och mineraliskt

Ett doft- och smakord som olika provare använder för bland annat stenlika, kritiga eller salta intryck. Det har ingen enda gemensam sensorisk definition. En mineralisk upplevelse bevisar inte att du smakar en viss bergart från vingården. Precisera gärna vad ordet betyder för dig.

Smörigt

En arom som påminner om smör. Ämnet diacetyl kan bidra och bildas bland annat i samband med malolaktisk omvandling. Smörighet och ekfat är alltså inte samma sak. Ett vin kan ha fattoner utan tydlig smördoft, eller smördoft utan vaniljtoner.

Brödigt och brioche

Doftliknelser som ofta används för mousserande vin med karaktär från jästlagring. Brioche är ett mjukt, smör- och äggrikt bröd. ”Rostat bröd” ger en annan bild än ”nybakat bröd”, så välj den liknelse som ligger närmast ditt eget intryck.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

Munkänsla, stil och utseende

En del ord beskriver något ganska konkret. Andra är sammanfattningar som blir tydligare när du lägger till en förklaring.

Munkänsla och textur

Hur vinet känns rent fysiskt: kanske mjukt, kärvt, krämigt eller lätt pärlande. Fyllighet är en del av upplevelsen, men ordet munkänsla rymmer mer. Beskriv gärna var och hur det känns, till exempel ”lent först, sedan torrare mot tandköttet”.

Mjukt

Brukar beskriva att syran eller strävheten upplevs som mild och följsam. Det är en sammanfattning, så fråga gärna vad den som provar menar. ”Mjuka tanniner” säger mer än bara ”mjukt vin”. Ordet behöver inte betyda att vinet är sött.

Stramt

Används ofta när tydlig syra eller fasta tanniner ger ett återhållet, fast intryck. Det är inte samma sak som att vinet är dåligt eller måste lagras. Förtydliga med den egenskap du märker mest: ”stramt, med hög syra” eller ”stramt och tydligt strävt”.

Runt

En mjuk, sammanhållen upplevelse utan något som känns vasst. Ett fritt beskrivningsord som gärna får sällskap av något mer precist, exempelvis ”runt med mild syra”.

Slutet och knutet

Ett vin som ger få aromer för stunden, ibland trots att det känns koncentrerat i munnen. Beskrivningen är en observation, inte ett löfte om framtida utveckling. Prova igen efter en stund i glaset. Är vinet mycket kallt kan temperaturen också spela in.

Utvecklat och moget

Vinet har fått drag av mognad. Fruktaromerna kan ha förändrats och andra nyanser blivit mer framträdande. Moget behöver inte betyda gammalt i antal år: viner utvecklas olika snabbt. Skilj ett behagligt moget intryck från att vinet har tappat sin frukt och känns trött.

Färgton och färgdjup

Färgtonen beskriver vilken färg du ser; färgdjupet hur ljus eller tät den är. ”Ljust rubinrött” säger något om båda. Titta gärna mot vitt underlag. Färgen ger ledtrådar, men räcker inte för att avgöra druva, strävhet eller kvalitet.

Klarhet

Om vinet är genomskinligt eller grumligt. Ett mörkt rött vin kan vara helt klart. Grumlighet kan ha olika orsaker; titta även på doft, smak och vinstil innan du drar någon slutsats.

Gardiner, tårar och ben

Strimmorna som rinner ned längs glasets insida när du har snurrat vinet. De kallas även tårar, ben eller legs. Gardiner kan ge ledtrådar om bland annat alkoholhalten, men säger inte hur bra vinet är.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

Vinmakning: ord som förklarar hur stilen uppstår

Du behöver inte kunna alla moment för att prova vin. Men några tillverkningsord gör det lättare att förstå varför två viner på samma druva kan smaka olika.

Alkoholjäsning

Jäst omvandlar socker till alkohol och koldioxid. Samtidigt bildas aromer som påverkar vinets karaktär. Druvmust blir vin genom den här processen. Jäsning är därför mer än en förändring av alkoholhalten; den är också en del av hur vinets doft skapas.

Maceration och skalkontakt

Att druvsaften eller vinet är i kontakt med skalen, så att bland annat färg, tanniner och aromämnen kan dras ut. Tid och temperatur spelar roll. Rödvin får vanligtvis sin färg genom skalkontakt; även gröna druvor kan jäsa med skalen och ge orangevin.

Extraktion

Hur ämnen dras ut ur druvmaterialet, till exempel under macerationen. Ett vin med mycket extraktion kan få tydlig färg och tanninstruktur. Mer är inte alltid bättre. I glaset är det mer användbart att beskriva färg, strävhet och smak än att försöka gissa exakt hur vinmakaren arbetat.

Ekfat och fatkaraktär

Ek kan ge aromer som vanilj, kryddor och rostade toner. Effekten beror bland annat på fatets ålder, storlek och rostning samt tiden i fat. Fatlagrat betyder därför inte alltid tydligt ekdoftande. Skilj gärna vinets fruktaromer från den eventuella fatkaraktären.

Malolaktisk omvandling

Bakterier omvandlar äppelsyra till mjölksyra. Processen kallas också malolaktisk jäsning, men är något annat än alkoholjäsning. Den kan göra syran mjukare och bidra till smöriga aromer. Alla viner genomgår inte processen, och ett vin som gjort det behöver inte dofta tydligt av smör.

Jästfällning och sur lie

Jästceller och annat material som samlas efter jäsningen. Vin kan få ligga kvar i kontakt med jästfällningen för att påverka aromer och munkänsla. Sur lie betyder att vinet har lagrats på fällningen. Det säger i sig varken hur länge eller hur tydlig effekten blir.

Autolys

Nedbrytning av döda jästceller. Vid lagring på jästfällningen frigörs ämnen som kan påverka vinets aromer och textur. Begreppet dyker ofta upp kring champagne. Du behöver inte kunna känna igen processen säkert; anteckna hellre om vinet doftar bröd, kex eller något annat du känner igen.

Bâtonnage

Omrörning av jästfällningen under lagring, ofta förknippad med vita viner. Det är ett arbetsmoment, inte en smak som går att känna igen med säkerhet. Om vinet upplevs krämigt kan du skriva just det, utan att dra slutsatsen att fällningen måste ha rörts om.

Oxidativ stil

Ett vin vars stil har formats av kontakt med syre under framställning eller lagring. Nötiga och mogna aromer kan höra till uttrycket. Skilj det från ett vin som blivit oönskat oxiderat. Samma doft behöver bedömas utifrån vilken vinstil som finns i glaset.

Cuvée och assemblage

Cuvée kan syfta på ett visst vin eller en utvald blandning. Assemblage är själva sammanblandningen av viner. I Champagne kan producenten kombinera olika druvor, växtplatser och årgångar för att skapa sin stil. Du kan möta ordet cuvée på såväl enkla som påkostade flaskor.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

Champagne och mousserande vin

Här finns orden du möter när du jämför bubblornas känsla, flaskans etikett och hur vinet har tillverkats.

Mousse

Bubblornas och skummets känsla i munnen. En mousse kan till exempel upplevas krämig, fin eller kraftigt stickande. Prova att beskriva känslan medan vinet är i munnen. Antalet synliga bubblor i glaset är ingen enkel kvalitetsskala.

Traditionell metod

Mousserande vin där en andra alkoholjäsning sker i flaskan. Koldioxiden stannar kvar och bildar bubblorna. Metoden används bland annat för champagne, cava och crémant. Vinet får också tid på jästfällningen, men druvor, lagring och producentens arbete gör att stilarna ändå skiljer sig.

Tankmetod och charmat

Den andra jäsningen sker i en sluten trycktank i stället för i varje flaska. Metoden används ofta för prosecco. Den kan bevara en tydligt fruktig stil. Tankjäst och flaskjäst är beskrivningar av tillverkningen, inte tillräckliga skäl att rangordna två viner.

Pet nat

Kort för pétillant naturel. Vinet tappas på flaska innan alkoholjäsningen är avslutad, så att koldioxid från den fortsatta jäsningen stannar kvar. Det skiljer sig från traditionell metod med en separat andra jäsning. Pet nat kan vara grumligt, men det är inte själva definitionen.

Tirage

Tappningen inför flaskjäsningen vid traditionell metod. Då tillsätts bland annat jäst och socker för att starta den andra jäsningen. Det sockret har en annan uppgift än den dosage som kan tillsättas senare: här ska jästen skapa alkohol och koldioxid.

Remuage

Flaskorna vrids och vinklas så att jästfällningen samlas i halsen. Arbetet kan göras för hand eller med maskin. Det förbereder nästa moment, degorgeringen. Remuage är alltså inte när bubblorna bildas och inte heller själva borttagningen av fällningen.

Degorgering

När jästfällningen avlägsnas ur flaskan efter remuage. Ofta fryses fällningen i flaskhalsen till en propp som trycket skjuter ut när flaskan öppnas. Ett angivet degorgeringsdatum berättar när detta gjordes. Det är inte samma datum som skörden eller vinets årgång.

Dosage

Ett avslutande moment där mousserande vin efter degorgering vanligtvis kompletteras med vin och socker. Det bidrar till den färdiga stilen och sötman. Dosage är alltså något annat än sockret inför flaskjäsningen. För att jämföra sötma, läs även vinets angivna sockerhalt.

Brut

En sötmabeteckning för mousserande vin, med en kategorigräns under 12 gram socker per liter. Brut upplevs vanligen som torrt men kan rymma olika sötmaintryck. Syran och vinets övriga karaktär spelar in.

Extra brut och brut nature

Extra brut anger 0–6 gram socker per liter. Brut nature ligger under 3 gram och innebär att inget socker tillsatts efter den andra jäsningen. Intervallen överlappar delvis. En etikett räcker därför inte alltid för att avgöra vilket av två viner som har lägst sockerhalt.

Extra dry

Trots namnet en sötare kategori än brut: 12–17 gram socker per liter. Det är lätt att läsa orden som ”extra torrt” och välja fel. För mousserande vin gäller den etablerade skalan; jämför beteckningen och sockerhalten tillsammans.

Blanc de blancs

Vitt vin gjort av gröna druvor. I Champagne är chardonnay det vanliga, men beteckningen betyder inte i sig alltid enbart chardonnay. Ordet beskriver druvornas färg, inte vinets sötma, årgång eller hur länge det har lagrats.

Blanc de noirs

Vitt vin gjort av blå druvor. I Champagne handlar det om pinot noir och/eller meunier. Den ljusa färgen är möjlig eftersom musten hålls åtskild från skalen. Det är alltså inte ett annat namn för roséchampagne.

Se även hela sötmaskalan för samtliga kategorier och hur gränserna överlappar.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

Ursprung, etikett och vinstil

Etiketten kan berätta varifrån vinet kommer och hur det har gjorts. Den talar sällan om exakt hur du kommer att uppleva det.

Årgång och vintage

Skördeåret som anges för vinet, inte året det tappades på flaska eller kom till butiken. Hur stor del av druvorna som måste komma från året styrs av reglerna för vinet. För årgångschampagne kommer druvorna från den angivna skörden.

NV och non-vintage

Betyder att vinet inte har en angiven årgång. För champagne handlar det vanligtvis om en blandning av viner från flera skördar. Reservviner från tidigare år kan bidra till producentens stil. NV betyder inte att vinet saknar ålder eller är enklare framställt.

Terroir

Samspelet mellan växtplatsens förutsättningar och hur vinet blir: bland annat klimat, jordmån, topografi och människans arbete. Begreppet används med lite olika betoning. Det är bredare än jordart och betyder inte att smaken av en viss sten går rakt från marken till glaset.

Appellation, AOC och AOP

Appellation används om ett namngivet, avgränsat vinursprung med tillhörande regler. AOC och AOP är franska beteckningar du kan möta i det sammanhanget. De berättar om ursprung och krav, inte om alla viners exakta smak eller vilken flaska du själv kommer att föredra.

Cru, premier cru och grand cru

Ord som används i olika franska ursprungs- och klassificeringssystem. Betydelsen beror på regionen. De ska inte läsas som en och samma poängskala för allt franskt vin. Börja med att se vilket område etiketten gäller innan du jämför beteckningarna.

Druvsort och druvblandning

Druvsorten är exempelvis chardonnay, riesling eller pinot noir. Ett vin kan göras av en sort eller flera tillsammans. Druvan ger ledtrådar till stilen, men klimat, skördetid och vinmakning påverkar också. Två viner på samma druva behöver därför inte smaka särskilt lika.

Orangevin

Vin gjort på gröna druvor med längre skalkontakt än vid vanlig vitvinstillverkning. Skalen kan bidra med färg och strävhet. Det görs inte av apelsiner. Orangevin är heller inte automatiskt naturvin, och alla orangeviner har inte samma färg, doft eller munkänsla.

Naturvin

Ett begrepp för vin där producenten eftersträvar begränsade ingrepp i odling och vinmakning. Det saknar en enda allmänt tillämpad definition, även om särskilda märkningar har egna krav. Ordet garanterar inte en viss smak, grumlighet eller att vinet är helt utan sulfiter.

Veganskt vin

Vin som framställts utan animaliska produkter, exempelvis animaliska klarningsmedel. Det beskriver tillverkningsval, inte en egen smaktyp. Veganskt, ekologiskt och naturvin betyder olika saker; det ena följer inte automatiskt av det andra. Kontrollera produktinformationen om just detta är viktigt för ditt val.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

När något avviker: fel, mognad eller stil?

En märklig doft behöver undersökas i sitt sammanhang. Beskriv först vad du känner och vänta med att ge det en teknisk diagnos.

Korkdefekt och TCA

En defekt som ofta förknippas med TCA och kan ge unken doft av fuktig kartong eller källare. Frukten kan kännas dämpad. Det betyder inte att det finns korksmulor i vinet. Smulor går att ta bort; själva doftfelet löses inte på det sättet.

Oxiderat

Vin som reagerat med syre. När det är ett oönskat fel kan frukten kännas trött och doften påminna om gammalt äppelskrutt. Samtidigt finns avsiktligt oxidativa vinstilar. Bedöm därför om intrycket passar vinet, inte bara om du hittar en nötig eller mogen ton.

Reduktion och reduktiv doft

I provningssammanhang används orden om vissa svavelpräglade aromer, som ruttna ägg eller kokt kål. De kan förändras med luft, men försvinner inte alltid. Prova först vad som händer med en liten mängd i glaset i stället för att anta att hela flaskan behöver lång luftning.

Flyktig syra och VA

Syror som kan märkas i doften, framför allt ättiksyra. Ett tydligt vinägerintryck är en vanlig ledtråd. Det är något annat än den friska syra du bedömer i munnen. Stickig lösningsmedelston kan också förekomma tillsammans med problemet, men är inte samma ämne.

Brett och Brettanomyces

En jäst som kan ge stalliga, läderartade eller medicinska aromer. Hur framträdande de är spelar roll för upplevelsen. Varje läderton kommer inte från brett, så skriv hellre vad du känner än att ställa diagnos efter en enda doftliknelse.

Vinsten och fällning

Vinsten är kristaller som kan bildas av vinsyrans salter. Mognadsfällning är en annan sorts bottensats, vanlig i äldre röda viner. Inget av detta behöver betyda att vinet är förstört. Fällning kan däremot störa känslan i munnen och lämnas därför ofta kvar vid dekantering.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

Ord för själva provningen och serveringen

Använd upplägget för att göra jämförelsen tydlig. Det behöver inte vara ett prov där någon måste gissa rätt.

Dekantering

Att försiktigt hälla över vinet till ett annat kärl, till exempel för att skilja det från bottensatsen. I vardagligt språk används ordet också för att lufta vin i karaff. Syftena skiljer sig: att lämna fällningen i flaskan är inte samma sak som att ge vinet mycket luft.

Luftning

Att låta vinet få kontakt med luft, i glas eller karaff. Doften och upplevelsen kan förändras. Mer tid är inte alltid bättre, särskilt för känsliga mogna viner. Smaka före och efter en stund så att du bedömer just den flaska du har öppnat.

Blindprovning

En provning där vissa uppgifter om vinerna är dolda. Du kan exempelvis täcka etiketter och undanhålla priser. Bestäm i förväg vad deltagarna får veta. För en enkel jämförelse räcker det att numrera glasen och skriva ned intrycken innan flaskorna avslöjas.

Vertikalprovning

Flera årgångar av samma vin provas tillsammans. Då kan ni undersöka hur både skördeår och tid i flaska märks. Jämförelsen isolerar inte bara ålder: flaskorna kan också ha olika lagringshistoria och producenten kan ha ändrat sitt sätt att göra vinet.

Horisontell provning

Viner från samma årgång jämförs, vanligtvis med ett gemensamt tema som område eller druva men från olika producenter. Skriv ut temat: ”tre producenter, samma område och årgång” är tydligare än att bara kalla kvällen horisontell. Skillnader i vinmakning finns fortfarande kvar.

Provningsprotokoll

Ett stöd för att skriva ned det du ser, doftar och smakar. Det behöver inte vara långt eller innehålla poäng. Vinets namn, några intryck och en mening om vad du tyckte räcker för att du ska kunna återkomma till anteckningen senare.

Källor till avsnittet och vidare läsning

Tillbaka till innehållet ↑

Använd orden: tre exempel på provningsanteckningar

Exemplen nedan är påhittade för att visa hur orden kan användas. De beskriver inga bestämda flaskor. Du behöver inte skriva lika långt; välj det du vill minnas.

Ett vitt vin: fruktigt men torrt

Ljust gult. Doftar äpple och päron. Smakar torrt, med tydlig syra och ganska lätt kropp. Äppeltonen finns kvar en stund efteråt.

Här hålls arom, sötma och fyllighet isär. Vill du göra anteckningen mer personlig kan du lägga till vad du tyckte om: ”Jag gillar friskheten, men hade gärna känt lite mer doft.”

Ett rött vin: strävt och fylligt

Mörkt rubinrött. Doftar mörka bär och lite vanilj. Fylligt, med strävhet mot tandköttet. Bärsmaken dröjer kvar, sedan märks en varm känsla.

”Mörkt” syftar på färgen. ”Fylligt” beskriver tyngden i munnen. Anteckningen skiljer också strävheten från alkoholvärmen. Om du bara hade skrivit ”kraftigt” hade det varit svårt att minnas vilken av delarna som stack ut.

Ett mousserande vin: friskt och brödigt

Doftar citrus och bröd. Torrt och friskt, med bubblor som känns mjuka i munnen. Brödtonen märks tydligare när glaset stått en stund.

Du beskriver en förändring som gick att uppleva under provningen. Du behöver inte ange en exakt lagringstid eller gissa hur vinet tillverkats för att anteckningen ska vara användbar.

En enkel övning med två glas

Välj två viner som ni ändå ska prova och häll upp små smakprov. Använd likadana glas och jämför viner av samma typ vid liknande temperatur, så blir själva vinet lättare att koncentrera sig på.

  1. Dofta tyst var för sig. Skriv ett eller två ord innan ni pratar med varandra.
  2. Jämför bara syran. Vilket vin får det att vattnas mest i munnen?
  3. Jämför fylligheten. Vilket känns lättare, vilket tar mer plats?
  4. Om ni provar rött, gå tillbaka och känn efter strävheten mot tandköttet.
  5. Läs upp era anteckningar. Förklara med egna ord vad ni menade med exempelvis ”mjukt” eller ”fruktigt”.

Ni behöver inte enas. Poängen är att märka vilka ord som hjälper er att beskriva skillnaden. Spotta gärna under provningen och ha vatten till hands. Ett enda tydligt intryck kan räcka att ta med sig till nästa gång.

Fortsätt prova

Vill ni få hjälp att sätta ord på skillnaderna tillsammans finns vinprovning med Camilla. Temat anpassas efter gruppen och inga förkunskaper behövs.

Källorna finns vid respektive avsnitt. Ord som runt, stramt och mineraliskt används inte helt likadant av alla provare. Exemplen och övningen är skrivna för den här guiden.

Vill du använda orden i en jämförelse? Välj bland tio provningsteman. För en misstänkt flaska finns vinfelguidens kontroller, och inför serveringen kan du läsa om luftning och dekantering.